Min hund Dagmar

Jag är verkligen inte bra på det här med att blogga.
Sen jag skrev sist har vi varit hos faster Karin i Gnesta och hälsat på. Jag och Therése körde tillsammans till Stjärnhov, där jag lämnade av henne och fortsatte till Gnesta. Där fick Dagmar leka massvis med sötisarna Emma och Zallie, och på lördagen kom även Rasmus, men eftersom Dagmar löpte så fick vi försöka hålla isär dem så gott det gick. Hon hade iaf en rolig helg, och jag med! Faster Karin tog sig en titt på Dagmars tänder och domen blev: Dra ut dem!! Så i torsdags var vi hos veterinären och tre gaddar avlägnades. Det var verkligen hemskt att stå där och titta på när veterinären grävde i munnen på henne. Hon fick både lugnande och sömnmedel och vetten sa att hon inte var medveten och inte kände smärtan, men hon reagerade genom att försöka bita veterinären och dra sig undan. Men hon kunde ju knappt kontrollera kroppen alls eftersom hon var så fullpumpad med droger. Usch, det var jobbigt. Men till slut var alla tänder borta, utom en del av roten av hörntanden i nederkäken. Den lyckades inte veterinären få ut, men hon sa att det inte skulle göra nåt utan att den skulle lösa upp sig. Så jag hoppas hon har rätt.. Dagmar piggnade till rätt snabbt på eftermiddagen och blev fort sitt vanliga jag igen. Så det var skönt iaf.
I övrigt så har dagarna rullat på. Inget särskilt har väl hänt. Valpkursen går fortfarande bra. Vår instruktör sa igår att hon tycker Dagmar är den coolaste småhunden hon någonsin träffat och att hon har en så härlig attityd. Sen sa hon också att det var tur att hon har en så bra matte! :) Roligt! Vi är stolta!
I helgen ska vi gå en helgkurs som kallas "Gå fint och Hundmöteskurs". Det ska också bli himla spännande! Hundmöten är nämligen ett av våra "problem". Wish us good luck!

Idag när jag och Dagmar gick till jobbet mötte vi fyra hundar samtidigt. Jag kämpade som en dåre för att få henne att sitta ner och ha uppmärksamheten på mig istället för de andra vovvarna. Och faktiskt gick det riktigt bra. Tills en av hundägarna släpper fram sin stora irländska setter och glatt frågar om den får hälsa! WHAT? Ser det ut som att jag vill att min hund ska hälsa just nu eller? Vad är det för fel på folk? Kan de inte läsa av situationer? Vilken idiot som helst borde sett att Dagmar befann sig i en träningssituation och att man därmed ska låta henne vara. I samma stund som settern kom fram var ju allt arbete förgäves. Sen sket hon ju fullständigt i mig. Jag blir så arg!!!!! AAAAAAAAAAH!!