Min hund Dagmar

Är rätt nervös inför morgondagen faktiskt. Jag vet att man för över sin egen osäkerhet på hunden och jag ska verkligen försöka att vara lugn och cool imorrn kväll, men usch vad jag är orolig över att hon ska må dåligt! På Valborg blev hon skräckslagen och det tog flera timmar för henne att sansa sig och jag vill inte att hon ska få uppleva det igen. Har funderat på att droga ner henne, men har läst och hört att man tror att hunden förblir klar i knoppen, men instängd i sin kropp och det vill jag verkligen inte utsätta henne för! Det måste ju vara hundra gånger värre än att bara vara rädd... När veterinären drog ut en tand på henne fick hon lugnande och vetten bedyrade att hon inte var vid medvetande, men det var inte vad jag såg, så jag tror på den nya hypotesen. Fy, det var det värsta jag någonsin varit med om! Jag stod och tittade på och såg hur hon kämpade för sitt liv, men inte kunde röra sig som hon ville. Usch, aldrig igen..
I år har jag laddat upp med DAP och det lugnande naturläkemedlet Zykléne och håller tummarna för att det hjälper. Hon har ju dessutom verkat betydligt lugnare de senaste dagarna när folk har skjutit raketer. Då har hon knappt reagerat. Men det är klart, det blir ju skillnad på tolvslaget när det smäller hej vilt. Planen är iaf att ha på hög musik, sitta lugnt i soffan och låtsas som ingenting och ge henne en Kong fullstoppad med fryst färskfoder som hon älskar. Förhoppningsvis distraherar det henne litegrann... 

Ni får hålla tummarna för oss imorrn! 
Hoppas ni får ett lugnt och trivsamt nyårsfirande!

 

Hoppas ni haft en lika fantastisk julafton som jag! Jag har fått inte mindre än tre böcker om klickerträning och har redan läst ut halva den första! Jag älskar verkligen att läsa böcker om sånt här. Det är så himla intressant och man lär sig alltid något nytt och får nya idéer och ny inspiration.

   

Den första har jag redan börjat läsa, och den tredje är "klickerbibeln" för många så den ska bli spännande att läsa. Klickerglädje har jag också hört mycket bra om och dessutom är det självaste Fanny Gott på Klickerklok som översatt den! :)



Nä, nu ska jag fortsätta läsa! :)

God jul, som sagt!

Härliga tider! Vi har lyckats! En god natts sömn kan göra underverk. Idag har vi kört tre kort pass med Puppy Yoga och redan på det första passet erbjöd hon "huvudet-mellan-tassarna-och-nosen-ner-mot-golvet"! Nu har jag redan börjat lägga på stadga när hon hänger över min arm och böjer ner huvudet och det går superbra!

Emma och Kasper - beware! På söndag är det domedagen and we're sooo ready. :)

... so far:



En rätt illa riven arm... Men det går framåt. När hon inte är frustrerad lyckas hon ibland stoppa ner huvudet mellan framtassarna och då blir det ju massa belöning! Jag har tänkt mycket på belöningsplaceringen i det här momentet - godisen serveras under magen på henne. Men, det är tydligen rätt svårt för henne. Vi kämpar vidare imorrn. Om min arm tillåter det. :)

Igår kom Emma och Kasper förbi en sväng och vi lät hundarna leka i trädgården ett tag. Det var väldigt roligt att se att de äntligen fungerar så bra ihop! Det har väl aldrig varit några större problem, men Kasper var lite för stor och hårdhänt i början så Dagmar blev lite rädd för honom. Dessutom har de alltid ballat ur när de har setts! De har blivit som förbytta - helt tokiga när de har lekt med varandra. Igår gick det hur bra som helst, de lekte glatt, men samtidigt lugnt, och det gick att få kontakt med dem och det kändes som att de var på samma våglängd. Väldigt roligt!

För ett tag sedan var jag och Dagmar hemma hos Emma och Kasper. Vi tänkte att det skulle bli ett jäkla hallabaloo, men de var hur duktiga som helst! Det fungerade alltså även då hur bra som helst, så nu kan jag och Emma lugnt träffas i fortsättningen utan att oroa oss för att hundarna ska vara jobbiga.

Emma och jag har dessutom bestämt oss för att vi ska ses en gång i veckan och träna ihop. Vi gjorde det förut, men kom av oss. Men nu ska det bli ändring på det! Vi bestämde att vi varje vecka ska bestämma oss för ett trick som vi ska träna in och visa upp nästa vecka. Kan bli kul!! Jag och Dagmar började redan idag, men något som Klickerklok kallar för Puppy Yoga. Och nej, Puppy Yoga ser inte ut som på bilden nedan...

Bild härifrån


Puppy Yoga går snarare ut på att hunden lägger sina tassar över min arm och böjer ner huvudet mellan tassarna, ner mot golvet. Ska tydligen vara bra som stretching och sånt.
Vi får väl se hur väl vi lyckas...

:)

Idag ska vi träffa Alma och Julius och träna lite shejping. Alma är jätteduktig, men tycker själv att hon har dålig tajming. Jag är inte så säker på att hon är så dålig som hon tror, men det här med tajming i klickerträning är verkligen supersvårt! Jag har utvecklats jättemycket, men kan bli ännu bättre också. Hur som helst så har Alma kört fast lite när det gäller "backa", så vi ska titta lite på det. Julius backar bara en halvmeter, sen tar det stopp. Vi får väl se hur vi lyckas lösa det. Ska bli roligt iaf! 

När jag vaknade i morse var jag jätteseg och trött. Jag tvingade mig själv att gå ut med Dagmar och tog för första gången på evigheter med klickern ut. På promenaderna brukar jag annars alltid köra klickerträning utan klicker, men idag tänkte jag att jag kanske kunde hitta på något roligt längst vägen. Och om jag gjorde! Vi körde tre stycken shapingpass och jösses vad kul det var! Hon börjar verkligen bli repetitionsklok nu.

Första passet var att omvända en superläskig plasttejp (ni vet typ sån där som polisen spärrar av med, fast för byggarbetsplatser) till något positivt. Först vågade hon sig inte ens fram utan hoppade bara runt livrädd. Så började jag klicka för att hon tog ett steg fram mot den och plötsligt vågade hon nosa på den. Massor med beröm och godis. Vi upprepade det här några gånger och hon fattade väldigt snabbt vad hon skulle göra för att få godisen. Sen ökade jag kriterierna - hon var tvungen att göra något mer än bara nosa. Det fattade hon också jättesnabbt och började krafsa på det "livsfarliga" bandet. Och vips var det inte läskigt längre, trots att det rörde på sig. Det går så himla snabbt att klassiskt betinga om någonting om man bara vill. På platsen vi var fanns det flera såna här band så jag körde en runda och klicka dem allihop. Till slut började hon aktivt söka sig till plastbanden - hon visste ju att de betydde belöning! :)

Den andra grejen jag shejpade fram var att ställa sig med ena tassen på en liten träpåle som var ca 1,5 cm i diameter. Den var nedslagen i marken och stack bara upp ca 5 cm. Jag hade egentligen inget mål med passet utan tänkte bara fånga det hon hittade på. Började med att klicka för att hon visade pålen intresse genom att nosa på den. Kunde redan efter två klick öka kriteriet till att hon skulle hitta på något annat. Då satte hon raskt upp ena tassen på den - bra! Klick och belöning! Hon upprepade det här några ggr, sen väntade jag på något nytt igen. Då lade hon all vikt på den tassen som stod på pålen och lyfte den andra tassen i luften. Jättefint! Så duktigt! Sen gav jag mig, nöjd med min frishejping. :)

Fast jag kunde inte hålla mig särskilt länge. Det var ju så roligt. Vi gick förbi några gula plaströr som stack upp ur marken i ena änden. Den andra änden var lös, men hade liksom fallit ner mot marken så att röret bildade en båge. Jag började med den största och mitt mål var att hon skulle gå under bågen, fram och tillbaka. Klick för nosande på röret, sen väntade jag. Hon krafsade då lite på den, vilket gjorde att den rörde sig och hon blev skitskraj. Men till min stora förvåning vågade hon sig på ännu ett krafs, och när hon insåg att inget farligt hände blev hon tuffare. Hon fick dock aldrig något klick för krafsandet, så då fick hon ju testa något annat. Hon stack huvudet under bågen och vips - klick och belöning! Då testade hon att springa igenom och då blev matte överlycklig! Efter det här gick jag vidare till en mindre båge och det klarade hon direkt. Efter några repetitioner gick jag till en jätteliten båge. Den var så liten att hon skulle bli tvungen att krypa under den. Det här var lite svårare. Man såg på henne att hon visste vad hon skulle göra, men det var lite läskigt... Men, till slut gick det! Och efter några repetitioner gjorde hon det helt utan tvekan!

Så himla roligt att göra såna här små, helt onödiga tricks! Det är verkligen givande att lära sin hund göra såna saker helt utan att visa den vad den ska göra. Behöver jag säga att jag är grymt nöjd över början på dagen?! :)


Hur lär man en hund detta genom att locka med en godbit? :)

Hunden på bilden är Shejpa, från Klickerklok, där bilden också kommer från.

I så fall lär Dagmar få det imorgon. Idag har vi sammanlagt gått nästan två timmars promenad. Och vi som knappt brukar gå ut alls.. (Ja, vi är lata.)

Jag är rädd att operation "Bota skotträdslan" inte kommer att fungera.. Jag har redan nu höjt volymen rätt mycket och hon reagerar inte för fem öre. Känns som att det är som många säger: det är trycket när det smäller hon blir rädd för, inte själva ljudet. Och då kommer det ju inte leda någon vart att spela upp ljudet bara. Men jag tänker fortsätta köra den här ljudfilen och höja mer och mer tills det är olidligt högt. Kanske, kanske blir det någon liten skillnad.
Tänker hur som helst skaffa lugnande åt henne inför nyårsafton.


Så här gött sover hon medans jag försöker träna hennes skotträdsla...

Nu har jag börjat spela ljudfilen med smällare och raketvisslingar på låg volym. Hon har reagerat på ljuden, men bara med lite nyfikenhet, ingen rädsla. Jag har gett henne en tom toarulle fylld med godis att kämpa med och hon har inte brytt sig alls om ljuden då.
Detta kan betyda två saker:
1. Det kommer gå bra att sakta sakta vänja henne vid såna här ljud. (tror inte hon kommer bli helt botad, men kanske bättre iaf.)
2. De teorier som säger att inspelade smällare och raketer inte har samma frekvens som riktiga och därmed inte funkar har rätt, dvs Dagmar har redan genomskådat att detta är fejk.

Jag håller tummarna för alternativ 1. :)

Alla dessa smällare. Redan igår fick vi uppleva det första "firandet". Av någon anledning sköt någon både raketer och smällare i säkert nästan 10 minuter. Dagmar blev jätterädd, men faktiskt inte så rädd som hon har blivit vid tidigare tillfällen. Hon sprang och "gömde" sig i soffan, kröp ihop bakom en kudde och gjorde sig så osynlig som hon bara kunde, men hon var ändå kontaktbar. Tidigare har hon varit så rädd att hon vägrat ta godis tex, men nu kunde jag mata henne med grillad kyckling lite då och då. Jag vill ju försöka använda klassisk betingning och så gott det går få henne att förknippa smällar med någon positivt istället för något läskigt, så det var ju ett framsteg iaf. 

Jag har lite ångest över att jag inte tagit tag i detta tidigare, men nu ska jag iaf börja träna på såna här ljud. Har fått tips av Lina om ett youtube-klipp med raket- och smällarljud som man kan träna skotträdda hundar med. Ska börja köra den flera gånger om dagen, först på jättejättelåg volym och sedan öka successivt. Samtidigt tänker jag kasta ut godis på golvet så hon får en positiv känsla. 

Någon som har erfarenhet av att träna bort skotträdsla? Tips mottages tacksamt!