Resultatet av Puppy Yoga...

... so far:



En rätt illa riven arm... Men det går framåt. När hon inte är frustrerad lyckas hon ibland stoppa ner huvudet mellan framtassarna och då blir det ju massa belöning! Jag har tänkt mycket på belöningsplaceringen i det här momentet - godisen serveras under magen på henne. Men, det är tydligen rätt svårt för henne. Vi kämpar vidare imorrn. Om min arm tillåter det. :)

Kasperbesök

Igår kom Emma och Kasper förbi en sväng och vi lät hundarna leka i trädgården ett tag. Det var väldigt roligt att se att de äntligen fungerar så bra ihop! Det har väl aldrig varit några större problem, men Kasper var lite för stor och hårdhänt i början så Dagmar blev lite rädd för honom. Dessutom har de alltid ballat ur när de har setts! De har blivit som förbytta - helt tokiga när de har lekt med varandra. Igår gick det hur bra som helst, de lekte glatt, men samtidigt lugnt, och det gick att få kontakt med dem och det kändes som att de var på samma våglängd. Väldigt roligt!

För ett tag sedan var jag och Dagmar hemma hos Emma och Kasper. Vi tänkte att det skulle bli ett jäkla hallabaloo, men de var hur duktiga som helst! Det fungerade alltså även då hur bra som helst, så nu kan jag och Emma lugnt träffas i fortsättningen utan att oroa oss för att hundarna ska vara jobbiga.

Emma och jag har dessutom bestämt oss för att vi ska ses en gång i veckan och träna ihop. Vi gjorde det förut, men kom av oss. Men nu ska det bli ändring på det! Vi bestämde att vi varje vecka ska bestämma oss för ett trick som vi ska träna in och visa upp nästa vecka. Kan bli kul!! Jag och Dagmar började redan idag, men något som Klickerklok kallar för Puppy Yoga. Och nej, Puppy Yoga ser inte ut som på bilden nedan...

Bild härifrån


Puppy Yoga går snarare ut på att hunden lägger sina tassar över min arm och böjer ner huvudet mellan tassarna, ner mot golvet. Ska tydligen vara bra som stretching och sånt.
Vi får väl se hur väl vi lyckas...

:)

Kul!

Idag ska vi träffa Alma och Julius och träna lite shejping. Alma är jätteduktig, men tycker själv att hon har dålig tajming. Jag är inte så säker på att hon är så dålig som hon tror, men det här med tajming i klickerträning är verkligen supersvårt! Jag har utvecklats jättemycket, men kan bli ännu bättre också. Hur som helst så har Alma kört fast lite när det gäller "backa", så vi ska titta lite på det. Julius backar bara en halvmeter, sen tar det stopp. Vi får väl se hur vi lyckas lösa det. Ska bli roligt iaf! 

Världens bästa start på dagen!

När jag vaknade i morse var jag jätteseg och trött. Jag tvingade mig själv att gå ut med Dagmar och tog för första gången på evigheter med klickern ut. På promenaderna brukar jag annars alltid köra klickerträning utan klicker, men idag tänkte jag att jag kanske kunde hitta på något roligt längst vägen. Och om jag gjorde! Vi körde tre stycken shapingpass och jösses vad kul det var! Hon börjar verkligen bli repetitionsklok nu.

Första passet var att omvända en superläskig plasttejp (ni vet typ sån där som polisen spärrar av med, fast för byggarbetsplatser) till något positivt. Först vågade hon sig inte ens fram utan hoppade bara runt livrädd. Så började jag klicka för att hon tog ett steg fram mot den och plötsligt vågade hon nosa på den. Massor med beröm och godis. Vi upprepade det här några gånger och hon fattade väldigt snabbt vad hon skulle göra för att få godisen. Sen ökade jag kriterierna - hon var tvungen att göra något mer än bara nosa. Det fattade hon också jättesnabbt och började krafsa på det "livsfarliga" bandet. Och vips var det inte läskigt längre, trots att det rörde på sig. Det går så himla snabbt att klassiskt betinga om någonting om man bara vill. På platsen vi var fanns det flera såna här band så jag körde en runda och klicka dem allihop. Till slut började hon aktivt söka sig till plastbanden - hon visste ju att de betydde belöning! :)

Den andra grejen jag shejpade fram var att ställa sig med ena tassen på en liten träpåle som var ca 1,5 cm i diameter. Den var nedslagen i marken och stack bara upp ca 5 cm. Jag hade egentligen inget mål med passet utan tänkte bara fånga det hon hittade på. Började med att klicka för att hon visade pålen intresse genom att nosa på den. Kunde redan efter två klick öka kriteriet till att hon skulle hitta på något annat. Då satte hon raskt upp ena tassen på den - bra! Klick och belöning! Hon upprepade det här några ggr, sen väntade jag på något nytt igen. Då lade hon all vikt på den tassen som stod på pålen och lyfte den andra tassen i luften. Jättefint! Så duktigt! Sen gav jag mig, nöjd med min frishejping. :)

Fast jag kunde inte hålla mig särskilt länge. Det var ju så roligt. Vi gick förbi några gula plaströr som stack upp ur marken i ena änden. Den andra änden var lös, men hade liksom fallit ner mot marken så att röret bildade en båge. Jag började med den största och mitt mål var att hon skulle gå under bågen, fram och tillbaka. Klick för nosande på röret, sen väntade jag. Hon krafsade då lite på den, vilket gjorde att den rörde sig och hon blev skitskraj. Men till min stora förvåning vågade hon sig på ännu ett krafs, och när hon insåg att inget farligt hände blev hon tuffare. Hon fick dock aldrig något klick för krafsandet, så då fick hon ju testa något annat. Hon stack huvudet under bågen och vips - klick och belöning! Då testade hon att springa igenom och då blev matte överlycklig! Efter det här gick jag vidare till en mindre båge och det klarade hon direkt. Efter några repetitioner gick jag till en jätteliten båge. Den var så liten att hon skulle bli tvungen att krypa under den. Det här var lite svårare. Man såg på henne att hon visste vad hon skulle göra, men det var lite läskigt... Men, till slut gick det! Och efter några repetitioner gjorde hon det helt utan tvekan!

Så himla roligt att göra såna här små, helt onödiga tricks! Det är verkligen givande att lära sin hund göra såna saker helt utan att visa den vad den ska göra. Behöver jag säga att jag är grymt nöjd över början på dagen?! :)


Hur lär man en hund detta genom att locka med en godbit? :)


Hunden på bilden är Shejpa, från Klickerklok, där bilden också kommer från.


Kan hundar få träningsvärk?

I så fall lär Dagmar få det imorgon. Idag har vi sammanlagt gått nästan två timmars promenad. Och vi som knappt brukar gå ut alls.. (Ja, vi är lata.)

Jag misströstar...

Jag är rädd att operation "Bota skotträdslan" inte kommer att fungera.. Jag har redan nu höjt volymen rätt mycket och hon reagerar inte för fem öre. Känns som att det är som många säger: det är trycket när det smäller hon blir rädd för, inte själva ljudet. Och då kommer det ju inte leda någon vart att spela upp ljudet bara. Men jag tänker fortsätta köra den här ljudfilen och höja mer och mer tills det är olidligt högt. Kanske, kanske blir det någon liten skillnad.
Tänker hur som helst skaffa lugnande åt henne inför nyårsafton.


Så här gött sover hon medans jag försöker träna hennes skotträdsla...


Operation "Bota skotträdslan" inledd

Nu har jag börjat spela ljudfilen med smällare och raketvisslingar på låg volym. Hon har reagerat på ljuden, men bara med lite nyfikenhet, ingen rädsla. Jag har gett henne en tom toarulle fylld med godis att kämpa med och hon har inte brytt sig alls om ljuden då.
Detta kan betyda två saker:
1. Det kommer gå bra att sakta sakta vänja henne vid såna här ljud. (tror inte hon kommer bli helt botad, men kanske bättre iaf.)
2. De teorier som säger att inspelade smällare och raketer inte har samma frekvens som riktiga och därmed inte funkar har rätt, dvs Dagmar har redan genomskådat att detta är fejk.

Jag håller tummarna för alternativ 1. :)

Så var det dags igen..

Alla dessa smällare. Redan igår fick vi uppleva det första "firandet". Av någon anledning sköt någon både raketer och smällare i säkert nästan 10 minuter. Dagmar blev jätterädd, men faktiskt inte så rädd som hon har blivit vid tidigare tillfällen. Hon sprang och "gömde" sig i soffan, kröp ihop bakom en kudde och gjorde sig så osynlig som hon bara kunde, men hon var ändå kontaktbar. Tidigare har hon varit så rädd att hon vägrat ta godis tex, men nu kunde jag mata henne med grillad kyckling lite då och då. Jag vill ju försöka använda klassisk betingning och så gott det går få henne att förknippa smällar med någon positivt istället för något läskigt, så det var ju ett framsteg iaf. 

Jag har lite ångest över att jag inte tagit tag i detta tidigare, men nu ska jag iaf börja träna på såna här ljud. Har fått tips av Lina om ett youtube-klipp med raket- och smällarljud som man kan träna skotträdda hundar med. Ska börja köra den flera gånger om dagen, först på jättejättelåg volym och sedan öka successivt. Samtidigt tänker jag kasta ut godis på golvet så hon får en positiv känsla. 

Någon som har erfarenhet av att träna bort skotträdsla? Tips mottages tacksamt! 

Löp #3

Jaha, då löper Dagmar igen då. Jag har vetat att det har varit på G en längre tid nu och har väntat och väntat. De senaste dagarna har jag tyckt att hon har slickat sig lite mer än vanligt, men jag har inte sett något blod på golvet eller där hon legat så jag har fortsätt vänta. Nu på morgonen tog jag mig en närmare titt och se där - en droppe blod! Så nu vet jag att hon löper, men har noll koll på vilken dag det rör sig om.. Men men, får hålla henne borta från samtliga hanar de kommande veckorna.

Det här är alltså tredje löpet för Dagmar. Första gick hur bra som helst, i samband med det andra blev hon galen, så jag är rätt nervös nu faktiskt.. Tänk om hennes PMS-symptom blir ÄNNU värre nu? Gulp. Det får vi verkligen hoppas att det inte blir... Man kan ju välja att tänka positivt också: Det kanske går över efter det här löpet?
(Nåja, drömma får man...)

Nu kan vi buga också!

Nu var det allt länge sen jag bloggade. Har inte haft någon lust alls faktiskt, varken till bloggande eller träning. Men idag fick jag ett infall. Igår träffade jag Lina och Zing, som är med i svenska landslaget i freestyle. Eller, egentligen träffade jag bara Lina, för en intervju, men hur som helst blev jag oerhört inspirerad så idag körde jag ett litet shapingpass. Dagmar var jättehet, så hon är nog lite understimulerad, stackarn. Tyvärr gör det ju att jag tycker det är mindre kul att träna, så det blir en ond cirkel liksom. Men iaf, idag bestämde jag mig för att shejpa in "buga", alltså att hunden lägger sig ner med framdelen, men bakdelen står fortfarande upp. Det gick över förväntan = vi lyckades! :) Först tänkte jag utgå ifrån någon förkunskap hon redan har och det bästa momentet för den här övningen är ju så klart "ligg". Jag tänkte helt enkelt fånga "buga" i läggandet, men insåg ganska snabbt att Dagmars sätt att lägga sig ner är att börja med bakdelen och sen lägga ner framdelen. Det gjorde ju att det blev omöjligt att utgå från "ligg", så jag fick tänka om. Började med att klicka för att hon riktade nosen neråt, mellan tassarna, typ som att hon nosade på golvet. Sedan använde jag samma belöningsplaceringstänk som när jag shejpade in "backa". Jag kastade alltså godisen mellan hennes framtassar, men till skillnad från "backa" så fick jag den här gången vara noga med att inte kasta för långt. När vi lärde in "backa" var ju poängen att godisen skulle kastas långt in under henne, så att hon var tvungen att backa för att nå godisen. I det här fallet gällde det att kasta precis lagom långt, så att godisen hamnade precis under nosen så att hon kunde behålla positionen. Fick väldigt hög belöningsfrekvens på det här sättet och vips hade hon förstått! Då lade jag på stadga och frikommando, vilket hon tog väldigt snabbt. Vi behöver så klart jobba mer på beteendet, men det känns toppen att vi lyckades så snabbt! Nästa pass ska vi träna mer stadga och lägga på kommando. Jag är väldigt dålig på att lägga på kommando faktiskt, så jag har många beteenden som bara är frivilliga nu. Men det ska det bli ändring på! :)
Försökte ta kort på henne när hon bugade, men det gick inte så bra.. Får försöka nästa gång!

Världens sötaste hund...

...ligger här i soffan bredvid mig och sover. Att man kan vara så söt!

Ikväll är det sista kurstillfället på klickerkursen. Det känns väldigt trist, för kursen har verkligen varit fantastiskt rolig! Men nu har jag styrt upp en hundträningsgrupp som kommer träffas varje torsdagkväll framöver. Vi kommer hjälpa varandra med träning, låta våra hundar leka och ha väldigt mycket kul! :)

SÖÖÖÖT!





Foto: Anna Moll


Jag är nog...

... sämst i världen på att blogga.

Igår var vi iaf på första praktiska tillfället på klickerkursen. Det var superkul och gick väldigt bra måste jag säga. Dagmar och jag lärde oss inget nytt, utan det var saker vi hade fått prova på på shapingkursen, men vi hade inte tränat så mycket på de sakerna sedan dess. Trots det så var det som att det hade fått sjunka in i Dagmars lilla hjärna och hon hade verklilgen förstått vad hon skulle göra nu. Så jag var mäkta impad! Superkul!
Och Fanny och Thomas är verkligen mina förebilder när det gäller hund. Deras hundar är fantastiska och de själva är så otroligt duktiga! Om jag ens blir hälften så duktig...

För övrigt har någon idiot på jobbet släppt ut Dagmar från hennes rum förut idag när jag var ute på jobb. Kom tillbaka till redaktionen och hittade en lös hund som sprang runt. Kissat hade hon så klart gjort också. Gissa om jag blev förbannad eller?! Ingen människa fanns på redaktionen heller så hon var helt själv. Hon hade hur lätt som helst kunnat smita ut på gatan om hon hade ställt sig vid ytterdörren och någon hade kommit utifrån. Grrr.. Som tur var hade hon sprungit upp på övervåningen och därifrån vågar hon inte gå ner igen, så hon var i tryggt förvar där uppe. Men ändå. Hon hade ju kunnat äta upp något farligt eller något. Sjukt irriterande att nån släpper ut henne iaf!! Det ska de ge fan i! Sedan nekar varenda person på jobbet att de ens varit i rummet, så jag vette fan hur detta har gått till. Hon har iaf inte tagit sig ut själv, för dörren till hennes rum öppnas INÅT och var dessutom stängd när jag gick dit för att kolla... Så antingen har hon blivit oerhört begåvad eller så ljuger nån av mina kollegor. Jag är arg!

Resa!

Ikväll åker jag till Riga med min syster och hennes kompis Kornelia. Lilla Dagmar får inte följa med så klart, utan hon ska vara hos en agilitykompis till mig och hennes mopsar. Dagmar och Saga går kursen tillsammans och leker jättebra med varandra, och Stig, gammelmopsen, verkar också gilla Daggisen. Malin, min kompis, är jättebra med hundarna och jag känner mig faktiskt väldigt trygg med att lämna Dagmar hos henne. Är dock lite nervös att hon ska vara jobbig att ha och göra med... Hon är ju väldigt stressad och så. Men vi var hemma hos Malin förra veckan i några timmar och då funkade det finfint: de lekte en stund, sen gick de och lade sig på varsitt håll och tuggade på ben eller sov. Dagmar struntade till och med i att jag gick ut genom ytterdörren! Jag fick gå in igen och lyfta upp henne för att få med henne. :) Det är väl ett gott betyg om något? :)
Det är dock alltid jobbigt att åka ifrån sin lilla älskling, men, som sagt, jag känner mig trygg att lämna henne där.

Och jag hoppas att både hon och jag får en supertrevlig semester! Jag kommer hem mitt i natten på måndag.

Ha det så bra här hemma!

Bildbevis!



Inshejpat "sitt fint". Kan dock tänkas att jag lägger lite krut på att shejpa fram högre tassar... Om jag orkar. :)
Har inte lagt något kommando på detta än, utan det är ett frivilligt beteende. Nu vill jag ha förslag på vad jag kan ha som kommando! Jag vill inte ha "sitt fint", utan något roligare! Tex en fråga eller något sånt... Lämna en kommentar med ditt förslag vettja!


Sammanfattning av tankar kring shaping

Kursen hos Fanny och Thomas på Klickerklok var verkligen jättegivande och jag lärde mig mycket nytt. Själva grejen "shaping" hade jag ju rätt bra koll på, men det var mycket annat runt kring som jag inte visste eller tänkte på. Bland det första jag lärde mig var att jag har rätt dåliga mekaniska färdigheter. Jag är helt enkelt inte så bra på att ha koll på mina händer och snabbt klicka och snabbt vara framme med godis. Jag fumlar en hel del när det gäller detta. Sen en annan viktig grej är belöningsplaceringen. Jag har hittills alltid belönat rakt framifrån eller kastat på golvet, men om man belönar hunden i rätt position så blir ju det hela mycket tydligare. Tex, om man lär hunden att frysa nosen mot höften, så ger man godisen vid höften. Då blir det mycket tydligare för hunden.
Sedan har jag insett att det är viktigt att tänka i förkunskaper - vad kan hunden och/eller jag sedan tidigare som kan vara bra för det nya momentet? Som idag när jag shapade fram "sitt fint" så är ju en förkunskap att Dagmar har ett frivilligt "sitt" och även att hon kan "vinka". Jag lärde mig också att man kan börja lära in ett nytt moment i en annan position än hunden ska ha när momenten är färdigshejpat. Man kan alltså börja i ligg när man ska lära in tex "nos mot tass", för då blir det enklare för hunden när den sedan står upp.
Jag insåg också värdet av att integrera lek i shapingträningen. Vi körde 3-4 belöningar och sedan lek i några sekunder, sedan 3-4 belöningar igen. Och korta pass - 3 minuters träning (inkl. lekpauser) och sedan en längre paus, då man dessutom utvärderade passet och planerade inför nästa. Detta var oerhört effektivt!!
Men det allra bästa jag lärde mig på kursen var nog ändå "omvänd lockning". Detta använder man sig av när beteendet är framshejpat, men man vill lära hunden att fortsätta beteendet en längre stund. Man har då godis i handen och så länge hunden gör rätt så håller man handen öppen så att hunden kan se godiset. Bryter den beteendet stänger man handen illa kvickt. Så länge hunden gör rätt så ger man den godis ur den öppna handen med jämna mellanrum. Detta var supereffektivt och Dagmar fattade poängen direkt! Jag använde det förut när jag shejpade fram "sitt fint".

Jag lärde mig mycket mer än detta, men blogginlägg ska ju vara korta sägs det och det här är redan alldeles för långt för att någon ska orka läsa igenom det. Men, jag skriver faktiskt mest här för min egen skull. Stort tack dock till er trogna läsare där ute! :)


Så här gjorde jag:

* Jag väntade tills Dagmar erbjöd ett frivilligt sitt. Det klickade jag och belönade för några gånger.
* Sedan väntade jag tills Dagmar lyfte en tass - då klickade jag. Upprepade detta kanske två gånger.
* Nästa steg var att få henne att lyfta två tassar, vilket hon snabbt gjorde genom att göra små miniminihopp då framtassarna i princip bara lättade från marken. Det gällde att vara snabb, men jag lyckades riktigt bra med timingen.
* Efter det var det dags att låta henne lyfta tassarna högre upp. Jag slutade klicka för de små minihoppen och då blev hon frustrerad och visade ännu tydligare att "titta, jag gör ju rätt!". Då fick hon så klart belöning!
* Jag fortsatte på det här sättet tills hon satt rak i ryggen med tassarna framför bröstkorgen. Då började jag med omvänd lockning, för att lära henne att hålla den positionen och det förstod hon direkt. (Ska förklara vad omvänd lockning är i nästa inlägg.)
* Nu kvarstår att verkligen få henne att sitta kvar så en längre stund och att lägga på ett kommando, men det gör vi någon annan dag. :)

Ska försöka ta ett kort på henne när hon sitter fint någon annan gång. Det är svårt när man är själv.

Vi lyckades!!

Jag har lyckats shejpa in ett "sitt fint" idag på lunchrasten! Jag är överlycklig! Hon kan - och framförallt JAG KAN!!
Det är så roligt när man går kurs och saker och ting faller på plats och så plötsligt funkar det!

Är på jobbet nu, så jag uppdaterar senare med mer info om hur jag gick till väga. Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig. :)

/En glad Sara


P.s Kolla in det här.

Trötta!

Nyss hemkomna från shapingkursen hos Klickerklok utanför Örebro. Båda två är totalt utmattade och trötta i huvudet, men vi har lärt oss massor! Mest jag kanske, för vi har väl inte riktigt shapat fram något färdigt beteende än, men vi har påbörjat flera. Jag har dock fått oehört mycket nya kunskaper som gör att jag lättare kan se hur jag ska lägga upp träningen och vad jag har gjort fel tidigare. Så jag hoppas att shapingen kommer gå lättare i framtiden. :)

När jag orkar ska jag sammanfatta kursen och vad jag lärt mig. Mest för min egen skull, så jag ser det svart på vitt. Men nu är det först mat som gäller, sedan en tidig kväll. Vi bodde på vandrarhem igår natt och jag sov ingenting! Är dödstrött, och imorgon börjar jag jobba kl 04.00. Jippie.

Hundträff och kanotdag

Nu är vi nyss hemkomna från en fantastisk dag på älven. Jag och fem andra tjejer bestämde oss för att hyra kanoter och tillbringa dagen på vattnet. Dagmar fick efter moget övervägande följa med. Jag var jättenervös för att hon skulle tycka att det var läskigt och bli rädd, men hon var hur cool som helst och verkligen njöt av färden! På vägen uppströms i början satt hon bara stilla i kanoten och jag började tro att hon inte tyckte om det, men så plötsligt klättrade hon upp och ställde sig med framtassarna över kanotkanten och stod där och kollade sig omkring. Och självklart hade hon flytväst på sig, annars hade hon inte fått vara med! Vi hade det iaf hur bra som helst, båda två. Och nu är vi båda två dödströtta. Dagmar har lagt sig på en filt som låg i en hög i soffan och sover som en stock. Min kropp är alldels öm (undrar hur det känns imorrn?!?) och jag skulle egentligen också vilja lägga mig och sova. Men det ska diskas och plockas i ordning här och så ska man väl äta något idag också antar jag. Så sömn får det bli först ikväll. :)



I lördags hade vi vår hundträff - och den blev superlyckad! Jag tror att nästan alla frågade om vi skulle ha någon mer träff och vi bestämde att vi ska det, fast den kommer nog inte bli lika uppstyrd. I lördags höll jag i klickerintroduktion och rallylydnadsintroduktion och min kompis Linnéa, som är veterinärstudent, höll föredrag om virus och vaccinationer. Efter allt detta var det fri lek för vovvarna, de små för sig och de stora för sig. Men tror ni jag höll på att dö när sheltien Teja (Dagmars bästis) sätter full fart rakt mot de stora hundarna - och Dagmar följer så klart efter. Eller, egentligen höll jag på att dö först när en bernen sennen började jaga Dagmar. DÅ hade jag j*vligt hög puls kan jag säga! Men som tur är så är hon ju mycket kvickare än de stora hundarna, så bamsehunden hann aldrig i kapp. Pju. Det hade kunnat gå riktigt illa!!! Men efter det höll Teja och Dagmar sig i närheten av oss och de två mopsarna Stig och Saga. Saga går på agilityn och Dagmar leker väldigt bra med henne också.

Imorrn är det äntligen dags för shapingkursen hos Klickerklok. Det ska bli grymt spännande! Det är två heldagar, så vi åker tidigt imorrn bitti och sen sover vi på vandrarhemmet på Boda Borg i Karlskoga. Vi kommer hem på onsdag kväll, förmodligen svintrötta och fullpumpade med ny kunskap!

Ska förresten försöka få tag på bilder från hundträffen och ladda upp så fort jag får dem. Kanotbilder bjuder jag på nedan! 

Alla bilder av Elinor Hägg


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0