Min hund Dagmar

I helgen var jag, Dagmar och min kära kollega Therese till Göteborgsudden. Där hade vi det hur trevligt som helst: sol, vindstilla och alldeles ensamma på klipporna! Dagmar gillade verkligen skogen, för det fanns så himla mycket kul att lukta och smaka på. Vänern var dessutom riktigt badduglig temperaturmässigt och jag bestämde mig för att ta mig ett dopp. Grejen var bara att lilla Dagmar tyckte att det var jättekonstigt att hon bara kunde se mitt huvud helt plötsligt, och kanske trodde hon att jag var i sjönöd och behövde räddas (hur hon nu hade tänkt sig att lyckas med det...). Hur som helst kastade hon sig handlöst ut i vattnet och simmade som en galning ut mot mig. Väl framme pep hon lite, för det var nog lite läskigt det här med vatten ändå. Men sen simmade hon hela vägen in till stranden igen, min duktiga lilla hund. Bildbevis på simkunnigheten nedan (tagen med Thereses mobil kamera, därav den dåliga kvalitén):