Vad det är trist när...
Vi fick också i läxa att träna på säcken. Säcken är en tunnel som man inte ser igenom, utan hunden måste trycka sig ut själv under "tyget". Det är riktigt tungt, så för en liten flicksnärta som Dagmar är det inte helt lätt. Hon väger ju 2,2 kg så hon kommer verkligen få jobba för att ta sig igenom. Men nu har vi börjat att träna genom att en annan person håller upp säcken i slutet så att man ser ljuset. Sedan minskar vi hålet successivt. Förra veckan kom vi så långt att Dagmar fick tyget lite på ryggen när hon sprang ut genom öppningen. Det gick bra, men vi får nog ta det riktigt långsamt så att hon inte blir rädd.
Vi får väl se om jag tar mig ut till klubben för ett litet pass senare idag.
Och hörrni alla Karlstadshundägare: Kom igen och anmäl er till hundträffen! Det blir kul!!!
Här kommer en liten bildkavalkad:
Belöning med tennisboll på snöre
Hopp! (Och jag ursäktar min klädsel med att det är hundkurs.)
Spana in den landningen va!!
Slalom, baby, slalom!
Säcken...
... och kontaktfält.
Hundträff - kom kom kom!
Äntligen semester!
Dagmar ska vara hos min syster Anna under tiden. Jag hoppas det går bra. Är lite jobbigt att lämna bort henne nu när hon är lite dålig i magen och väldigt stressad, men det går nog bra. Anna är ju raka motsatsen till stressad själv, så det blir säkert bara bättre av att vara där. Hon ska dessutom gå på dagis tre dagar den här veckan, så hon blir nog superglad!
Imorgon missar vi agilityn, vilket är tråkigt som tusan, men vi kommer igen nästa vecka! :)
Bjuder på några bilder på Dagmar och taxen Bazze, som träffades förra veckan. Det var mys.


Linnéa och Teja var här härom dagen också. Då var det också mys och full fart!

Auf wiedersehen!
Usch vilken natt!
Min snälla mamma åkte till veterinären förut och köpte medicin, så nu ska hon få äta Pro-Kolin i några dagar, sedan ska nog magen och tarmen vara återställd igen.
(Bild lånad från: http://www.hyperdrug.co.uk/images/D4448-1.jpg)

Vilken stjärna hon är, Dagmar!
Nästa vecka missar vi tyvärr kursen, för då är jag i Tyskland och Dagmar hos Anna. Men veckan därpå kommer vi tillbaka - mer taggade än någonsin. :)
Tyvärr glömde jag (som vanligt) att ta bilder på henne, men det kommer någon annan gång.
Agility here we come!!


Så här såg Dagmar ut när hon provade på agility första gången. Ikväll börjar vår kurs så nu ska vi köra på riktigt! Hoppas det går lika bra som på bilderna ovan. :)
Oh shit alltså...
Så, summa summarum: Sommaren och hösten 2009 har jag lagt ut ca 8 600 kronor. Shit. Jag som inte ens har nåt jobb. Gulp. Sponsra någon?
Hahahaha
http://www.youtube.com/watch?v=hShB6MhdqJE
Sorry, minns inte hur man infogar spelaren i inlägget, men det får duga så här så länge.
Klippet visar iaf rätt så tydligt hur konstiga hans tekniker är tycker jag...
Efterlysning: Vill du gå klickerkurs?
Det är nämligen så att jag vill gå en kurs för två superduktiga instruktörer som håller till i Fjugesta, en halvtimme innan man kommer fram till Örebro ungefär. Kursen är på fem tillfällen, på kvällstid. Problemet är ju att det blir ganska långt att åka, men om man hittar någon att samåka med så är det ju inga problem.
Så, bor du i Karlstad med omnejd och vill lära dig mer om världens roligaste hundträningsmetod, hör av dig!! Man kan ju göra som så att jag plockar upp dig om du bor i tex Kristinehamn eller Karlskoga.
Ännu en ny kompis

Kolla in snytingen Teja ger Dagmar!

"Hej kompis!"

"Kom igen då!"
Här kommer en bild jag tog på Dagmar igår, som jag tycker blev väldigt fin:

Hur kul ska inte det här bli?!?
Kolla in hemsidan: www.klickerklok.se
Om rallylydnad
Tänkte också passa på att försöka förklara vad rallylydnad är. Följande text är stulen från www.rallylydnad.se:
Rallylydnad är en sport där förare och hund går igenom en bana som har byggds av en rallylydnadsdomare. Domaren säger till när den tävlande ska starta och ekipaget genomför banan i den fart som de anser bäst. Banan består av skyltar som informerar ekipaget vilket moment som skall utföras vid respektive station.
Minuspoäng får du bland annat när hunden inte utför momentet, om du har för kort koppel (eller drar i kopplet, min anmärkning!) eller fel position.
Ekipaget rör sig aktivt utan att stressa, med hunden under kontroll på förarens vänstra sida. Känslan domaren och publiken ska få är att ekipaget jobbar som ett team både vid stationerna och under transportsträckorna. En perfekt fotposition är inte nödvändig i Rallylydnad. De hårda regler som gäller vid traditionella lydnadstävlingar gäller inte här. Efter domarens startkommando följer ekipaget banan självständigt i skyltarnas nummerordning.
Föraren får kommunicera med hunden hur mycket han/hon vill utan att förlora poäng. Att prata, berömma, uppmuntra, klappa i händer, klappa på benet eller kommunicera på annat sätt är alltså tillåtet, dock får inget godis förekomma. Att kommendera flera gånger och använda sig av dubbelkommandon, t ex både verbalt och med hjälp av handtecken är tillåtet. Korrigeringar, svordomar och bannor av alla dess slag leder till poängavdrag. (Man får heller inte röra hunden! Min anmärkning)
Rallylydnadens vision handlar om att ha roligt tillsammans med sin hund.
Vid tävling finns det tre olika nivåer.
Lydnadsklass 1
I den enklaste klassen ska du ha lärt hunden 31 olika moment/skyltar. Programmet utförs med hunden kopplad och domaren väljer ut 12-15 av dessa moment som ska vara med på tävlingen.
Lydnadsklass 2
Hunden förs okopplad. Här ska hunden kunna 45 olika moment/skyltar varav 14 st är nya för denna klass. Av dessa är 15-17 skyltar med på tävlingen.
Lydnadsklass 3
Hunden förs okopplad. Här ska hunden kunna 50 moment varav 5 stycken är nya för denna klass. Domaren väljer ut 17-20 skyltar.
Det bästa med rallylydnad tycker jag är just att man får använda sig av sin glädje som motivation till hunden. Det är så mkt roligare att skratta, sjunga, locka osv än att bara surt muttra ett kommando. :)
I filmen ser man att den första skylten är "360 graders sväng" vilket hon utför finfint. Möjligtvis går hunden lite långt fram i svängen, men en exakt fotposition är inte ett måste i RL. Dock får ekipaget minuspoäng för avslutningen av första skylten - hunden tar ett skutt framför henne och lämnar fotpositionen helt.
Nästa skylt kallas spiralen. Första varvet rundar man alla tre koner, sedan två och sist en. Kontakt och fot, samt löst hängande koppel är kriterierna för detta moment. Ekipaget i filmen förlorar lite poäng på att hunden är ofokuserar när de vänder runt den yttersta konen. Där sträcks dessutom kopplet. Resten av momentet ser jättefint ut.
Nästa skylt är "långsam gång", som alltid efterföljs av en "normal gång", som i detta fallet, eller "spring". Ekipaget klarar det fint, för hunden är uppmärksam på temposkiftningarna.
Tänker inte kommentera hela banan, för ni fattar nog vad det går ut på. :) Kan dock tillägga att just det här ekipaget är oerhört mycket tystare än jag och Dagmar. Jag pratar konstant i falsett för att få henne fokuserad.. hehe
Tamira = ny bästis



Och Tamira är alltså en kanin.
Kusin Helena var här en sväng idag, eftersom hennes Daniel skulle på något möte utanför Karlstad.
Med sig hade hon sin nya kanin Tamira, som Dagmar blev störtförälskad i! Och Tamira var nog den coolaste kanin jag någonsin träffat tror jag. Hon brydde sig knappt om Dagmar och blev inte det minsta rädd, trots att Dagmar knappast var lugn... :) En enda gång blev hon lite skraj och det var när Dagmar kastade sig över henne bakifrån för att leka igång henne.
Och det kan man ju ändå förstå.
Måste säga att jag blev lite sugen på en kaninlekkompis till Daggisen... Tamira var ju bara såå söt och såå häftig!
Kul att ni kom, Helena och Tamira! (Och Daniel på ett hörn...)
Dålig uppdatering, men bra inkallning
Rallylydnadsavslutningen blev inställd, så den har vi inte haft än och tur är väl det, för jag har inte tränat alls!! Verkligen ingenting på två veckor.. Usch, jag skäms.
Jag har dock tränat på andra saker. Bland annat bestämde jag mig för att nu j*vlar ska Dagmar kunna gå lös och komma på inkallning. När hon var mindre gick hon alltid lös på promenaden till jobbet och det gick hur bra som helst. Men så kom hon in i den hemska trotsåldern och började totalt skita i mig. Jag fick kalla fötter efter att hon en dag sprang fram till en annan hund och det var omöjligt att fånga in henne. Efter det var det koppel eller långlina som gällde, för jag avskyr verkligen när folk har sina hundar lösa utan att ha koll på dem och jag vägrar vara en sån själv! Men i och med denna händelse och trotsåldern så sjönk mitt förtroende för Dagmar och jag vågade helt enkelt inte ha henne lös. Jag testade några gånger, men med resultatet att hon ballade ur helt och bara sprang runt, runt och ignorerade mig helt och hållet. Häromdagen insåg jag att detta beteende med största säkerhet beror på att hon är så ovan vid att vara lös att hon blir överlycklig när hon väl får vara det, så att hon nästan inte kan kontrollera sig. Då bestämde jag mig för att jag ska låta henne gå lös korta stunder på säkra platser varje gång vi går ut. Och det har jag gjort nu och det fungerar så otroligt bra! Dagmar går jättefint och kommer omedelbart på inkallning nästan varje gång! Sen ska väl tilläggas att jag har med med ost (=favoriten big time!) och delar med mig av denna mycket generöst, men jag känner att det är viktigt att vi börjar på ett sätt där vi inte kan misslyckas utan skapar en tillit och positiv känsla inför lösgåendet igen. Och då får man väl vara en godisautomat, som min faster en gång sa. :) Idag gick hon lös nästan hela promenaden, som varade en timme. Hon klarade till och med förbipasserande joggare och cyklar. Vid hundmöten kopplar jag henne dock, och det kommer jag alltid göra av respekt för den andra hundägaren. När vi möter människor är det fot som gäller, av samma anledning. De man möter kan ju inte veta om hunden kommer springa fram eller inte.
I samband med inkallningsträningen har jag lagt i en högre växel vad gäller skvallerträningen också och det ger faktiskt resultat. Imorse gick vi förbi flera hundar och även om Dagmar gärna vill ha lite koll på dem så tittar hon alltid på mig och får sin belöning. En enda gång gick det dåligt och det var när vi mötte en storpudel som gjorde ett litet utfall mot Dagmar. Och då kan man ju faktiskt förstå att hon tappar koncentrationen. :)
Imorgon kommer kusin Helena och hennes Daniel, och det ska bli väldigt trevligt!
Besök på jobbet





Ikväll är det avslutning på rallylydnadskursen. Väldigt tråkigt, för det har varit kul!
Men vi ska ju gå fortsättningskursen till hösten, samt en agilitykurs (äntligen!) som jag anmälade mig till idag.
Dessutom ska jag (också äntligen!) gå en klickerkurs för några riktigt duktiga klickerinstruktörer. Spana in dem här:
www.klickerklok.se
Man får väl ställa upp liksom...
Bjuder på några bilder här:

Blöt i fejset...

Redo att kasta sig ut i vattnet för TV4s skull.

"Vad ska jag göra nu?"

Man får mycket godis när man är med på TV.

Dagmar törs minsann doppa ner hela huvudet under vattnet!
Flytvästen har hon på sig för att hon egentligen tycker det är rätt läskigt med vatten, men med den på känns det tryggare. Dessutom är hon ju vansinnigt söt i den! :)
Vi hade bilder på Dagmar när hon simmade också, trodde vi. Men fotograf-Lisa hade nog glömt trycka på rec... Hoppsan.
****************************************************************
Uppdatering:
Lisa hade inte glömt att trycka på någon knapp, utan det var kameran som var konstig. Allt material kom helt enkelt inte in i datorn när vi tankade in. Men till slut löste vi problemet och här kommer därför en bild på en simmandes Dagmar:

Jag kom ihåg kameran!

Banbygge på G...

Dagmar är trött, varm men taggad.

Många skyltar att välja mellan...

Så här ser skyltarna ut.
'

En del skyltar är j*kligt komplicerade...

Snygg kontakt va? :)

Här tränar vi på att Dagmar ska börja i fotposition och sedan gå ett helt varv runt mig för att hamna i fotposition igen. På bilden har hon nästan slutfört cirkeln. Hon är så duktig!
Hund i bil i värmen
Usch, jag tycker det är så hemskt när folk lämnar hundarna i bilen när det är så här varmt ute! Varje år dör flera vovvar och det är ingen trevlig död de upplever - de kokar ihjäl. Jag vill inte ens föreställa mig hur det känns. En bil förvandlas till en bastu på nolltid och eftersom hundar bara svettas genom tunga och tassar så kan de inte reglera värmen lika bra som vi människor. Och då vet ju vi alla hur mkt vi svettas i en bastu... Nej, usch. Ni som har hund: lämna hunden hemma när du ska ut på stan eller göra något annat. Den har det bättre där än i en bastubil.
Imorgon ska vi på TV4 Värmland göra ett inslag om det här. Jag hoppas många ser det och tänker till...
Ikväll är det kurs igen och jag ska försöka komma ihåg att ta med kameran.
Det är jättevarmt här idag igen, så det blir till att hälla på hundarna vatten så de orkar jobba.
"Backa"
Eftersom vi nästa kurstillfälle ska lära in ett moment där hunden ska backa vid förarens sida så tjuvstartade jag litegrann med kommandot "backa" idag. Återigen slås jag av hur smart och effektiv klickerträningen är! Jag valde att, istället för att shejpa fram det, använda min targetstick, som är en vanlig ätpinne. Hittills har jag bara lärt in targetstickan och tränat på att hon verkligen ska följa den och sätta nosen på toppen på den i olika situationer, men idag använde jag den alltså för att få henne att backa. Vid första försöken gick det inte alls: hon bara satte sig ner på rumpan. Jag insåg då att jag höll stickan för högt och sänkte den så att hon nästan fick böja ner huvudet lite för att kunna nosa på den. Och då gick det hur bra som helst! Vi körde några gånger, men nu är det så sent så vi får fortsätta imorgon. Bifogar två bilder på träningen idag, men det är rätt svårt att se vad som egentligen händer... Ska försöka fixa en video imorgon om jag hinner.
Här närmar nosen sig targetstickan...
Och här flyttar hon sig bakåt allt eftersom jag för targetstickan mot henne.
Dags igen... Och vilken värme!
Efter kursen tog jag och Emma med våra hundar och en kurskompis Frida och hennes labrador Stina ner till vattnet. Där fick de springa och busa lite och de som vågade badade (läs: Stina badade). Det var ett härligt avslut på kurstillfället!
Efter detta var Dagmar supertrött och sov som en stock tills i morse när jag fick tvinga upp henne för att åka till dagis. :)